Publicerat 19 januari 2022 i kategorin Artiklar

18 viktiga lagar som påverkar ditt 2022

I samband med årsskiftet genomfördes ett antal lagförändringar inom olika områden.

Inför 2022 har nyheter aviserats som resulterar i nya eller förändrade lagar och förordningar.

Nedan finns ett urval av nu beslutade förändringar som börjar gälla under det nya kalenderåret. De gäller allt från villkoren för personaloptioner till höjd garantinivå för sjukersättning.

Visselblåsarskydd

Den tidigare lagstiftningen som finns stärks för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. För de personer som rapporterar om missförhållanden ges ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.

De personer som omfattas av skyddet utökas med exempelvis personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande.

En ny lag som ger utökat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden trädde i kraft 17 december 2021. Lagen kompletteras även av en ny förordning och den medför även en ändring i lag och förordning för offentlighet och sekretess. Vissa delar av de nya reglerna, 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, träder i kraft först den 17 juli 2022. Det kapitlet handlar om rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.

Läs mer här: Visselblåsares skydd stärks – Tidningen Konsulten

Nystartsjobb

Nystartsjobb ger arbetsgivaren en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Nystartsjobb kan vara antingen en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på heltid eller deltid.

Från och med den 1 februari 2022 får stöd för nystartsjobb lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.

Karensdag och läkarintyg

För de som deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ersättning betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom under större delen av 2020 och 2021. Från och med den 1 december 2021 återinförs både karensdagsavdrag och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen genom en förordningsändring. Detta gäller för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. När det gäller ersättning för karensavdrag för anställda och egenföretagare för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom så ligger ersättning med bland de förslag regeringen presenterade den 7 december.

Karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen

Från och med 1 januari 2022 minskas tillfälligt antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Detta genom en lagändring som gäller till och med den 1 januari 2023.  Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två.  Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.

Företagares arbetslöshetsförsäkring

Företagare har under 2021 och 2022 haft en tillfällig möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Denna möjlighet förlängs under 2022. Det innebär att den så kallade femårsregeln för företagare kopplat till arbetsvillkor tillfälligt ändras. Företag som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande har enligt ordinarie regler inte rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.

Skattefri cykelförmån

Från och med den 1 januari 2022 kommer arbetsgivare kunna erbjuda en skattelättnad för förmån vid tillhandahållande av cykel för privat bruk. Detta genom en ändring i inkomstskattelagen. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmåns­erbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.

Personaloptioner

Möjligheten för företag att erbjuda personaloptioner enligt särskilda skatteregler utvidgas och förenklas från och med den 1 januari 2022. Detta genom ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Tidigare gäller att gränsvärdena 50 anställda och nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner. Genom att höja gränserna till 150 anställda och nettoomsättnings- eller balansomslutningsgränsen till 280 miljoner kronor utvidgas reglerna så att de kan användas av fler företag. Dessutom utökas de roller som kan omfattas med styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Klimatdeklaration

Från och med den 1 januari ansvarar en byggherre för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Detta genom en ny lag och en ny förordning samt en förändring i plan- och bygglagen.  Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.

Offentliga upphandlingar

Regeringen inför ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). De nya reglerna gäller för upphandlingar som påbörjas 1 februari 2022 eller senare med en höjning av direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Tröskelvärdet är den beloppsgräns som avgör vilka regler en upphandling ska följa: de direktivstyrda förfarandena över tröskelvärdena eller de nationella förfarandena under tröskelvärdena. Europeiska kommissionen beslutar om tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter behöver inte heller efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Ändring sker i flera lagar; Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2011:1029) om upp­handling på försvars- och säkerhetsområdet och lagen (2016:1147) om upp­handling av koncessioner.

Reklamskatten

Per den 1 januari 2022 är reklamskatten helt avskaffad efter att tidigare ha sänkts i olika steg. Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Detta genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs. Dessutom görs följdändringar i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen  och tullagen.

Transport

Ansvaret vid inrikestransporter som utförs av utlandsetablerade åkerier tydliggörs i gällande förordning och det införs preciserade regler. Reglerna syftar till att säkerställa att transporterna är av tillfällig karaktär. Samtidigt höjs sanktionsavgiften till 60 000 kronor för den som överträder reglerna.

Laddinfrastruktur

Från och med den 1 januari 2022 införs förenklade regler för elledningar som används för delning av energi och laddinfrastruktur för fordon. Detta genom en förordningsändring. De förenklade reglerna handlar om flera nya och utökade undantag från kravet på tillstånd enligt ellagen för att dra och använda vissa elledningar. Det kommer inte att krävas tillstånd för ledningar mellan till exempel en byggnad med solceller till en närliggande byggnad eller för att bygga ut och driva laddningsanläggningar för fordon vid trafikleder. Med detta ges möjlighet att använda befintligt vägbelysningsnät för att bygga ut laddningsstationer och underlättar för satsningar på elvägar där fordon kan laddas medan de körs.

Höjt inkomsttak

För att förstärka försäkringsskyddet höjs inkomsttaket i sjukförsäkringen från 8 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2022. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön. De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Höjd garantinivå

Från och med den 1 januari 2022 höjs garantinivån för sjukersättning och aktivitetsersättning. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken. Garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år. För de personer som inte har fyllt 30 år varierar garantinivån beroende på ålder, men samtliga nivåer för hel sjukersättning samt för aktivitetsersättning varierar med 0,25 prisbasbelopp. Höjningen påverkar även den som har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Bedömning av arbetsförmåga

Det blir en förlängning av bestämmelsen för om att det ska vara möjligt att göra undantag från prövningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningen vid inställd vård eller rehabilitering dag 180 och 365. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken från den 1 februari 2022. Två ytterligare undantag från huvudregeln om att den försäkrades arbetsförmåga i sjukpenningärenden efter 180 dagar i sjukperioden ska bedömas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden införs.

Först om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då han eller hon haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar. Det andra är att bedömning mot normalt förekommande arbeten ska inte heller göras för försäkrade som har ett förvärvsarbete och som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas (för närvarande 62 år).

Behovsanställning

Genom en ändring i Socialförsäkringsbalken ska ökad trygghet ges till den som kallas in att arbeta vid behov. Från och med den 1 februari 2022 införs bestämmelser som innebär att en behovsanställd försäkrad (till exempel i en så kallad SMS-anställning) ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen i sjukpenningärenden. Detta om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Från och med den tidpunkt då den behovsanställde haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska hans eller hennes arbetsförmåga dessutom bedömas mot normalt förekommande arbeten. Den som får arbetsförmågan bedömd mot sin behovsanställning ska inte få sjukpenningen begränsad till det högsta belopp som kan betalas ut till den som är arbetslös. Om den behovsanställde har avtalat om att utföra arbete under en särskilt angiven tid ska hans eller hennes arbetsförmåga bedömas enligt samma bestämmelser som andra anställda.

Deltidssjukskrivning

Från och med den 1 februari 2022 införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken

Arbetsförmåga

Det blir från och med den 1 januari 2022 fortsatt undantag från bedömningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningärenden vid uppskjuten vård eller rehabilitering. Tidigare fanns regleringen i en förordning men nu sker detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken, och den upphör att gälla vid utgången av 2022. Lagändringen innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden inte ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Detta om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts.

Läs mer här: Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021_2022

Publicerat 19 januari 2023

Aktuellt inför 2023

Nytt år, nya lagar och regler. Den 1 januari 2023 träder flera nya lagar i kraft och som vanligt vid årsskiftet gäller nya beloppsgränser och procentsatser. Resor kopplade till tjänst Under året som gått har det varit många turer kring avdraget för arbetsrelaterade resor. Det som gäller från och med 1 januari är att reseavdrag fortfarande i deklarationen. Det som tillkommer är …

Läs mer

Publicerat 19 januari 2023

Höjd åldersgräns för tjänstepension

Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns …

Läs mer

Publicerat 19 januari 2023

Var är tjänstestället?

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln: …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Julgåvor till de anställda – vad gäller i år?

Vi närmar oss jul och det är kanske dags för den traditionsenliga julklappen till de anställda. Vad finns det för begränsningar för att gåvan ska vara skattefri för de anställda? Vad gäller för avdragsrätten för arbetsgivaren? Kan arbetsgivaren i stället skänka en gåva till en välgörenhetsorganisation? Eller kan den anställda själv välja att skänka julgåvan till en …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Leasing av cyklar för privat användning, momsavdrag?

Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen? Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här. Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

En svängig resa med avdrag

Turerna är många kring reglerna för arbetsresor. I somras beslutade riksdagen om ett nytt system, som sedan den nytillträdda regeringen aviserade att man skulle dra tillbaka. Nu ligger en tredje variant på beslutslistan hos riksdagen.Det är inte alltid lätt att hänga med. I våras beslutade riksdagen att det avdrag privatpersoner kan göra för arbetsresor i deklarationen skulle …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Beskattningsland vid liveframträdanden via internet

Ska det vara moms på interaktiva framträdanden som filmas och direktsänds via internet där de som filmas finns utanför EU? Förutsättningen för frågan är att den som äger det digitala innehållet tillhandahåller tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Skatteverkets uppfattning är att frågan normalt ska besvaras med ja av följande skäl. En av …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Inför årskiftet: Skattemässiga frågor att ha koll på

Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs …

Läs mer

Publicerat 17 november 2022

Förslag på nya skatteregler

Sverige har nyligen fått en ny regering och det brukar innebära att det kommer förslag på nya skatteregler. I budgetpropositionen presenteras flera av dessa förslag. Vissa av dem har redan varit ute på remiss och ligger längre fram i lagstiftningsprocessen. De nyheter som regeringen aviserade i budgetpropositionen kommer längre fram i höst på remiss. Många av de förändringar som …

Läs mer

Publicerat 17 november 2022

EU:s direktiv för minimilöner – vad innebär det?

Minimilön är den lägsta lön en arbetsgivare lagligt får ge en arbetstagare för utfört arbete. EU vill förbättra människors arbets- och levnadsvillkor genom att inrätta en ram för tillräckliga minimilöner i Europa. Under hösten har en ny EU-lagstiftning röstats fram. EU-länderna har två år på sig att införliva detta i sin nationella lagstiftning.I Sverige har vi ingen …

Läs mer

Gå till startsidan